Det är något som inte stämt på sistone när det gäller avtalrörelsen. Eller, rättare sagt, det är något som har varit som vanligt. Det har varit tyst utåt. Det har varit väldigt lugnt från IF Metalls sida under veckan sedan avtalsråden åkte hem.
Konfliktvarsel från Handels. Övertidsblockad etc från industrifacken Pappers och GS. Inom Industrin är det inte helt accepterat att varsla om strejk i första taget. Därför kör man med övertid, nyanställning och sånt.
Som jag tidigare sagt är det IF Metall och teknikarbetsgivarna som har att sluta det första normerande avtalet. I alla fall enligt den fram till nu gamla ordningen.
Idag har det dock hänt saker, som jag ännu inte sett att något riksmedia uppfattat.
Stefan Löfvén, förbundsordförande i IF Metall har gjort ett uttalande på ifmetall.se (mer om det strax) och samtliga avtalsråd har kallats till Stockholm.
Uttalandet från Löfvén innehöll en hel del intressant, i alla fall för en sån som mig som läser mycket mellan raderna, men när jag kollar det nu på kvällen är det "uppdaterat" och allt intressant saknas.
Så långt fakta, nu skall jag drista mig till att göra något man får göra om man har en blogg och inte har något journalistiskt ansvar, spekulera.
Tystnaden från IF Metall samtidigt som övriga industrifack plus handels slår på trumman säger mig att hårda överläggningar pågår. Troligen hårda samtal mellan IF Metall och OPO, och OPO å sin sida med arbetsgivarna. Övriga fack sätter press på sina motparter i syfte att tvinga dem att pressa teknikföretagen och svenskt näringslivs samordning.
Detta har fått till följd att Handelsföretagen idag stämt Handels för olagligt strejkvarsel på en teknikalitet, som jag är tveksam till håller för en prövning.
Vad Löfvén sa idag mellan raderna, som försvann, är att det redan förra helgen när Tjänstemännen och akademikerna gjorde upp, fanns en långt gången lösning på bemanningsfrågan, och elva timmar innan Unionen skrev på var även de med på tåget.
Unionens avtal innehåller den luddiga lösningen att frågan skall ses över i en gemensam arbetsgrupp under avtalets löptid (ungefär). Det är uppenbart att en sådan lösning inte är aktuell i IF Metalls fall, eftersom vi i så fall hade haft ett avtal klart.
Min totalt spekulativa lösning blir att det kommer sluta med en hård skrivning som gör klart att ingen arbetsgivare får hyra in personal när återanställningsrätt råder, annat än efter lokal överenskommelse.
Jag tror att arbetsgivarna kommer strida men ge sig, eftersom de trots allt helst vill göra hela avtalet möjligt att överenskomma lokalt om. Eventuellt efter ett mycket kraftfullt varsel om stridsåtgärder.
I övrigt talar allt för ett avtal på 22 månader, och jag skulle gissa på 1,7% första året plus 0,5% i löneöversyn, och 2,0% år två, men inga potter för kompetensutveckling.
Summa summarum blir att avtal sluts i nästa vecka, skall vi gissa på onsdag, för dramatikens skull? Men troligast redan nu till helgen.
Så undvek vi den största arbetsmarknadskonflikten på 2000-talet, ingen blev nöjd, men kunde leva med resultatet, och kunde fokusera sig på att vinna valet i höst.
Snipp snapp slut, så var sagan slut. Eller?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Kan lägga till att jag känner en person som sitter med i IF-Metalls förhandlingsdelegation och han hör heller ingenting för tillfället.
Så det är nog som Kekke skriver. Spel bakom galleriet.
Sen kan man ju undra hur pass demokratiskt det är gentemot medlemmarna, som tror att förhandlingsdelegationen som man valt skall fixa ett bra avtal. Verkar funka ungefär som på tjänstemannasidan. Toppstyrt ifrån heltidsanställda f d arbetare som får nosa på pojkarna i finrummet.
Jag känner en hel del folk med olika nivå av insyn också.
Och av det jag fått höra från insidan idag så kan jag bekräfta att det pågår ett tjuv och rackarspel utan dess like.
Men däremot håller jag inte med i din slutsats att det behöver vara av ondo att en liten grupp sköter det direkta arbetet. Som medlem får jag acceptera att de jag väljer och ger förtroende får agera i svåra frågor, även om de är avlönade av förbundet, så är det ett förtroendeuppdrag de har... men det kommer inte att slutas några avtal med annat än att avtalsråden till slut säger ja, så demokratin (iaf hos oss) känns tryggad.
Nu ser jag ju detta från min position som förhandlare och ledare, och vet hur det är "från andra sidan" att sitta med motparten framför mig och hitta den bästa lösningen i känsliga frågor, där jag inte alltid kan berätta för mina medelmmar vad som sker. Men mer om det i mina memoarer om några tusen år!
Vill man påstå att man har någon form av demokrati i ett system bör man låta de demokratiska krafterna få verka, utan att en liten grupp som tror sig kunna och veta så mycket mer än alla andra agerar på egen hand.
Men det är väl därför som anslutningsgrad och medlemskap till de olika partierna och fackförbunden ständigt sjunker. I Unionen t ex gör vi bedömningen att vi har en anslutningsgrad på ca 50% och vi har egentligen ingen aning om hur vi skall vända trenden, även fast det står som nr 1 på agendan vid alla möten.
Däremot är det just sådana saker man nästan hör dagligen. Toppstyrning som retar både medlemmar och ickemedlemmar. IF-metalls medlemmar är dessutom minst lika förbannade efter förra årets svekavtal.
Skicka en kommentar