En plats i solen

IMAG0060, originally uploaded by Kekke307.

Jag sitter och lyssnar igenom Kents helt nya skiva, En plats i solen, som släpps officiellt imorgon i skivaffärerna, men finns tillgänglig på diverse (lagliga) digitala format redan nu.

Den känns lite ojämn.

Redan i förra veckan släpptes dubbelsingeln "Skisser för sommaren/Gamla Ullevi".

Jag tänker inte göra någon nogrann recension av varje låt än, men de fortsätter på samma spår som "Röd" med electronica och synthar och en och annan gitarr och bas.

Ärligt talat har jag precis samma teori om denna skiva som jag har om Rammsteins "Rosenrot", dvs att det i huvudsak är skåpmat som inte fick plats på röd, och lite annat spill, för de var på turne i våras och har spelat in skivan efter det, och hunnit mixa klart, allt utan att som traditionen bjuder, göra ett stort nummer av skivinspelningen på kent.nu.

Nåja, det behöver inte vara dåligt bara för att man inte spenderar 6 månader i en lyxstudio i los angeles och spelar in trummor och lägger gitarrerna i London under tre månader och slutmixar på 3 olika ställen under 5 månader.

Några av de bästa plattorna i världen är skrivna, inspelade och slutmixade på någon vecka.

Men jag får en känsla som jag fick från Hjärta och Smärta EP:n, den var riktigt ojämn, men även den startade med två riktigt bra låtar, Vi mot världen och Dom som försvann, och på En plats i solen är det tre starka öppningsspår i Glasäpplen, Ismael och Skisser för sommaren, för att sagga i mitten och avslutningen "passagerare" är iofs trevlig, men någon 747 eller Mannen i den vita hatten (16 år senare) är det inte.

Eftersom jag är en Kentofil så är det många som vill beklaga sig över att Kent inte är Indie längre, eller rock längre, eller något annat som man vill identifiera Kent med (dvs, den stil de hade när man själv upptäckte dem). Men jag måste nog göra alla klagomänniskor besvikna, för om Kent skulle envisats med att låta som det blåser på månen än idag, och inte sökt nya utvecklingsvägar, så tror jag inte bandet existerat längre.

Eftersom de strävar efter att hitta nya vägar och nya mål, så får vi också acceptera att de inte göra fullträffar hela vägen.

Men jag måste nog tillstå att skivan växer för varje lyssning, så som alla bra skivor gör.

OCH!

På torsdag!

kl midnatt

Peace & Love

Turnepremiär!

Då är jag där!