Peace & Love 2012, onsdag

Mina nya sneakers. De är värda ett öde större än att besudla nertrampade åkrar, tro mig! 

Ooooookej. Först tänkte jag att jag orkar inte göra att inlägg, det får vänta. Men så bestämde jag mig för att ändå göra det, eftersom det är bra terapi för mig att gå igenom dagen.

Dropkick Murphys 

Den som fått för sig att min text och bilderna nödvändigtvis skall följa varandra, har fått fel för sig.
Men ändå. Idag började festivalen på riktigt. Jag var ytterst skeptisk till att lägga ett av årets största bokningar som öppningsakt kl 14.15 på onsdagen. Men dels var vädret helt perfekt, och jag tror verkligen de tvingade många att släpa sig ner till området som annars hade stannat hemma/ på campen.

Tveklöst publikrekord för en öppningsakt kl 14.15 

Själv gled jag iväg från Los Vikmanshyttan strax före kl 13.00 och han handla lite på vägen. Parkera och glida in på området, sneaka min specialväg till längst-fram-höger och i samma sekund jag stannade foten började de spela. Någon fördel ska man ha av att vara festivalräv och gammal borlängebo.

Närmre en av rockens gudar är svårt att komma 

Det är faktiskt ganska klassiskt att 5 minuter innan matchstart på Domnarvsvallen är det glest på läktarna, vid kick-off är det fullt. Det är lite så vi jobbar. Å andra sidan har jag, på fullt allvar, när jag jobbade som säljare i stockholm, försökt läxa upp inbitna Stockholmare som klagar över sina två timmars köer, över den ständiga SEX MINUTERS KÖ man upplever runt Kupolen varje dag mellan 16-17.00

Nån "lånade" micken 

Nåja. Dropkick Murphys levererade en fruktansvärt bra show. Sanslös energi. Något av det bästa jag sett på en scen, någonsin! Och jag börjar bli ganska luttrad, så det säger en hel del!

Timbuktu, avnjuten från chippyn

Jag vandrade omkring lite, och sen gick jag ner till Fish n Chip:en och köade en halvtimme, för att bli förnedrad och hånad, inte få det jag beställde och sen njuta som jag alltid gör. Kommer lätt gå tillbaks imorgon! Stod bakom/i ett gäng halvöverklass-snorungar från Stockholm, eller troligen någon rätt blek förort, i kön. Det här samhället kommer gå åt helvete om det är de som skall ta över! Å andra sidan barkar det ju dithän ändå. Så låt barnen leka.

Ja just ja, senare, när jag var på väg hem, blev jag stoppad av en slyngel utanför maximgrillen, han ville att jag skulle köpa ut cigaretter. Jag vägrade, och läxade upp honom lite i meningen med åldersreglerna och att om han inte fick köpa själv skulle han inte ha något heller.

Raise Against - Hero of war 

Det här med Raise against är ju intressant. De är ju kända för Hero of War, som är en soft låt full at kritik mot USA och hela det samhället. I övrigt är de fulla av hårda låtar med massor av bra politiska referenser.

Knappast ett publikfiasko 

Deras gig var också total världsklass. Jag har stått längst fram, och stått kvar två fulla gig idag. Det är ett bra betyg.

Simple Plan, imponerade inte på mig

Jag kikade omkring lite. Såg en liten del av Edguy. Men jag är inte så imponerad av deras stuk. Sen tänkte jag att Simple Plan är ju bra. De har nån hits, lite som Jimmy eats world förra året.
HELVETE! Jag måste göra min hemläxa bättre. Hade de varit sexton år och hetat I am so me från Djurås hade jag köpt det. Inte nu. Väldigt pubertalt och collegepolish. Jag drog efter tre låtar, förvisso omgiven av bara hormonstimma 18 åriga pojkar och flickor, men det enda det gjorde var att jag började skämmas när killarna på scen var i min ålder och försökte ragga med riktigt ostiga repliker.

En kändis! Codename: Cleanmuntain

Jag smög runt lite, tog en paparazzibild, och rådgjorde lite och kom fram till att de enda jag ville se mer var Lars Winnerbäck, och då skulle jag behöva vänta tre timmar. Så jag åkte hem. Imorgon åker jag upp tidigt för jag har viktiga saker för mig. Har inte lyckats styra upp träff med grodfolket idag heller, hoppas hinna med det imorgon.

Over and out!