Kan du beskydda mig?

Jag har varit dålig på att skriva här på sistone. Det beror inte på att jag hatar er, utan att jag har ett liv. Eller förresten.... Ja, nej, jag får nog stå fast vid att jag har haft saker och ting för mig.

Egentligen har jag nog gjort upp en plan, en itinerarae vitae, en resplan för livet. Jag har helt enkelt bestämt mig för vem jag är, och vill vara och hur det skall se ut. Det finns många händelser och upplevelser som lett mig till denna punkt, men för att göra det kort så tänker jag inte längre vara passiv, feg eller stå vid sidan av. Jag har tänkt mycket på hur jag var som barn och ungdom. Någonstans på vägen till vuxendomen har jag, precis som så många andra fastnat i nätet. Att välja den enkla vägen. Det är många gånger fegt.

Jag ville vara speciell
jagad smal och glansigt blek
men med fläckar är Jag född
Jag hade nästan glömt
Jag ville vara spirituell
En gnistrande personlighet
men det kräver att man har
gener och anlag
och det har inte Jag

Jag har egentligen alltid tillhört en minoritet, haft den stora massan emot mig. Men nånstans så tröttnade jag på att ständigt, varje dag, värja mig och tvingas försvara mig.

Men, ärligt talat, jag tänker inte låta någon annan bestämma vem jag skall vara, eller tycka, eller säga. I min ungdom var jag politiskt aktiv. Eller ungdom, det var inte så länge sedanjag slutade med det. Men då hade vi en knapp med texten "Bara döda fiskar flyter med strömmen" och det ligger så mycket i det, förutom att det såklart är lite humoristiskt.

Och det tar 100-tals år
att dölja felen
Jag är ljusår ifrån
vanställd och skelögd
och det svider som klor
som nya munsår
Ett tredje klass får
när alla lyssnar på dig
Kan du beskydda mig?

Utan att jag egentligen förstod det så började jag mitt nya liv i april förra året, när jag började träna bort min övervikt. När man hela sitt liv fått höra att man är ful, fet och äcklig, så börjar man till slut tro det är sant. Och på något vis så tröstar man sig med mer mat eller snask. Men just nu, idag, har jag gått ner 28 kilo sedan dess, och har knappt 20 kilo kvar till mitt slutmål.

Jag ville bara fly från mig själv
skära bort min otillräcklighet
men med fläckarna jag glömt
är redan dömd
Jag ville vara intellektuell
Berest, belevad äckligt ung
men arvet väger tungt
Gener och anlag
Allt var ett misstag

Egentligen skulle jag vilja försöka skriva mycket, mycket mer om just det, hur man finner motivationen, och hur man gör, för att faktiskt gå från att vara fet, ful och äcklig, till att bara vara tjock, ful-snygg och småäcklig, och vidare mot att vara smärt, skitsnygg och någon som folk längtar efter att få vara i samma rum som. Det som hindrat mig hittills har, förutom tiden, varit min osäkerhet på integriteten på det här jävla nätet. Så, vi får se hur det blir, men jag har en känsla av att jag kan fixa fram motivation och argument för andra i liknande situation.

Jag skall bevisa att Jocke Berg har fel, i alla fall i mitt fall.